DAGEN D ÄR HÄR!

Så är det då äntligen dagen D, dagen då Ketchup of the day får blomma ut. Dagen då vår bloggfamilj, eller bloggallians som vi valt att kalla oss, ska landsättas. 

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

Då vi äntligen ska få skriva och debattera om allt mellan himmel och jord. Vad sägs till exempel om ämnen som författarskap, mjölkbönder, politik, kungahus, Donald Trump och Alice Teodorescu. På det en gnutta mat och vin, lite restips och en smula träning. Livet… och döden. Och självklart några riktigt tunga gästbloggare.

Christina och Lizelotte är mina vänner. Ni vet… riktiga vänner. Nu är de även min bloggfamilj. Jag vet att vi kommer ha roligt ihop, både när vi planerar, när vi skriver och när vi fixar event. Vi dricker alltid bubbel när vi har våra möten och det försöker vi ofta ha. Möten alltså. Det sker så mycket bubbliga, härliga saker ihop med den drycken, som till exempel när vi kom på vårt namn, Kethup of the day. Visst är namnet bra? Det ligger som sammet i munnen, tycker jag.

I somras var jag på bröllop. I ett av talen läste man upp en dikt. Jag tyckte och tycker att den är helt fantastisk. Så med den vill jag starta upp mitt första blogginlägg här, den får lite grand visa vad jag tycker om kärlek. För det är alltid bra att börja med det vackra, så kan jag hissa och dissa så småningom, när grunden är lagd.

Och snart så hörs vi igen!

Birgitta

 

Kärleken är ett övergående vanvett,

Den bryter ut som vulkaner gör och sjunker sedan undan.

Och när den sjunker undan måste man fatta ett beslut.

Man måste utröna om ens rötter har flätats samman,

så att det är otänkbart att man någonsin skiljs åt.

 

För det är det som är kärlek.

Kärlek är inte andlöshet.

Det är inte upphetsning.

Det är inte att uttala löften om evig passion.

 

Det där är bara att ”vara kär”, som vilken idiot som helst klarar av.

Själva kärleken är det som finns kvar när förälskelsen har brunnit ut,

och den är både en konst och en lycklig slump.

 

De som älskar har rötter som växer mot varandra under marken,

och när alla de vackra blommorna har fallit från grenarna

finner de att de är ett träd och inte två.

-          Louis de Bernieres.


 

Kommentera gärna:

För er som inte vet vad jag gör på dagarna, trots att ni hittat till min blogg, så kan jag berätta att jag är författare. Ta-daa!  

Jag har precis kommit ut med min fjärde roman, det blir nummer fyra på fyra år. Jag känner mig lite stolt och väldigt glad och väldigt ångestladdad.

Så här skriver jag i mitt förord på min senaste bok EN OEMOTSTÅNDLIG AFFÄR:

”Kära läsare!

Kanske har du tidigare läst min roman Ett oemotståndligt förslag? Då är du säkert nyfiken på hur det ska gå för Anna. Och du som inte har läst första fristående delen – det gör inget, då får du lära känna henne i den här boken istället. Själv har jag levt med Anna, Calle, Fabian, Filip och alla mina andra karaktärer i snart två år nu. Det har varit en väldigt intensiv tid. För när jag väl går in i skrivprocessen är jag helt fast. Jag umgås med mina huvudpersoner nästan som om de vore levande personer. Jag går in i deras själar, deras liv och tankar och de följer mig dag och natt.

Att skriva böcker är en lång process – från research och plane­ring till själva skrivandet. Jag har förmånen att kunna dela min tid mellan Marbella i Spanien och västkusten i Sverige, och båda dessa ställen framkallar en kreativitet hos mig. Jag skriver med solen som spelar runt knuten, Medelhavets vågor som rullar in och de höga spanska bergen bakom havslinjen. Jag skriver med en brasa som sprakar i bakgrunden, de karga Bohusländska klip­porna framför mig och i den friska luft som Sverige bjuder på. Att skriva är något lustfyllt för mig, och jag hoppas att du kommer tycka om att ta del av min berättelse.

God läsning önskar jag dig, vart du än befinner dig.

Birgitta Bergin

juni 2015”


 

Min stora önskan nu är att många läser mina böcker. Och då menar jag många, tusentals, helst alla. Och det är det som skapar min ångest. Ångest med stort Å.

Men det får jag berätta om en annan gång.

Och snart så hörs vi igen!

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-