Vett & etikett för badgäster

Sommaren kom till slut i år också! Men almanackan kan man inte styra om så nu har vi packat ihop det mesta och vänt tillbaka från kusten och in till stan igen.

Lämnat varma klipphällar, salta bad och rosé på verandan bakom oss. Att vi sedan ett antal år håller till just i Grundsund är verkligen en lycklig slump. Men alla orter har sin egen charm och vi har semestrat igenom några stycken med barn, cyklar och husdjur. Och en båt på släp. Första året var vi sent ute men chansade och annonserade i Göteborgs-Posten efter något att hyra. Vi hade tur. Märta Johansson ringde genast från Bohus-Malmön och erbjöd oss ett stort hus med härlig utsikt över hamn och hav. Hyresgästerna från Tyskland hade just avbokat och det blev vår smala lycka. 

Så vi, mamma, pappa, två små flickor, katten Lukas och en i övrigt fullastad Volvo 245:a lämnar stan med familjebåten på släp och kör E6:an norrut mot Bohus-Malmön. Sista biten går med färja över Tullsbosundet och väl av färjan slås man av något omedelbart: Så litet och lagom allt känns! Lilla kiosken med vitt staket och glasskylt syns direkt på höger hand, strax intill några tält och sedan raden av sommarstugor. Sommarstugor med verandor, utegrillar och rosenrabatter. Här finns en viss sorts ordning.

Efter bara ett par minuter når man öns centrum med gästhamn, bryggor, Konsum och postlåda. Och faktiskt också ett par trevliga restauranger. På en höjd bland husen tittar vi upp mot det som skall bli vårt under några sommarveckor. En stor och vacker villa med praktfull veranda och panoramafönster mot havet. Jag tänker genast att här i detta jättehus kan vi ha många gäster och glada grillkvällar! Och det hade vi. För säkerhets skull förvarnade jag värdparet Märta och John att ”vi kanske får lite besök…”

Den första som kom till oss var faster Sissi. Hon var förtjust och stannade i en vecka. Det kom fler. Bland andra Per, Eva, Julia, Sofie, Oliver och Louise – en dalmatiner. Det var väl då som måttet rågades, men det förstod jag först senare. 

Turister kallas för ”badgäster” här. Och promenaden till badplatsen går över klippor och berg tills man möts av en vik med långgrund sandstrand. Ett paradis för alla små. Övriga badgäster gör lämpligast i att bege sig en bit längre bort, till några kala klippor ut mot det öppna havet. Dit gick faster Sissi till exempel, och nog tittade vi avundsjukt på henne när hon försvann med en Henning Mankell under armen. Här är vattnet friskt men inte skyddat från brännmaneter som inne i viken. Det gör det å andra sidan mer vilt och äkta som faster Sissi säger.

Katten Lukas fann sig till rätta. I linneskåpets underklädeslåda. Där borrade han ner sig bland trosor och kalsonger och kom egentligen bara fram om natten för att ta ett varv runt huset. Efter några dagar hade han morskat upp sig och vågade sig ut en hel natt och en hel dag. Varpå vi, nej jag, var övertygad om att nu, nu var Lukas borta. Jag gick genast ner till Konsum och satte upp lappar som utlovade hittelön för älsklingen. På vägen tillbaka möts jag av grannens stora gula katt som lägger sig på vår trappa. Som liksom breder ut sig för att markera revir. Snabbt in i köket och fylla stor spann med vatten. Jag smyger på honom bakifrån och splash, hela hinken far ut över trappa och katt. Ja, katten försvann förstås och ett par timmar senare kom Lukas fram.  
Strax därpå blev vi nerkallade till värdparets hus. ”OK, ge mig skiten” tänker jag. Jag har hällt vatten på grannens katt när jag trodde ingen såg och nu får jag ta straffet. Men Märta och John sa ingenting om katten. De sa desto mer om besöksfrekvensen i vårt hus. Så mycket gäster brukar minsann inte tyskarna ha och nu fick det vara nog. Året därpå hyrdes huset bara ut via en tysk förmedling. Och vi packade in barn, cyklar och husdjur och drog till nästa smultronställe. 

Etiketter: västkusten

Kommentera gärna:

  • Karin • 26 augusti 2015 16:05:48
    Vilken härlig historia!
  • Bibbi • 26 augusti 2015 08:41:46
  • Tack för kommentar Bibbi - se nedan

    26 augusti 2015 19:47:26

  • Bibbi • 24 augusti 2015 21:47:21
  • Bibbi! Din kommentar syns inte här, efter att ha konsulterat supporten så beror det på att man inte kan kombinera text med Emoij. Allt efter en Emoij-figur verkar försvinna... dumt men jag fick din trevliga kommentar av systemet via mail så jag har läst den och tar mig friheten att klistra in den här;

    "ser att min kommentar inte kom med. Så underbart beskrivande du skriver. Jag vill ha mer, mycket mer att läsa utav dig. Så fort hösten kom..."

    26 augusti 2015 19:37:23

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Anonym » JAG ÄR EN SOCIAL ENSAMVARG:  ”Ordet ensamvarg är något som gruppmänniskor har satt på människor som är ensamma..”

  • drea » I en sal på lasarettet:  ”hahaha, ibland kan en inte vinna :)”

  • Hakon Håkansson » FUCK JANTE!:  ”Hallå tjejen,kul att läsa dina rader oj oj det är faktiskt så det pirrar i kropp..”

  • Maria Öjerskog Borrling » I en sal på lasarettet:  ”Hi hi hi, så levande o roligt du beskriver situationen! Säkert många som känner..”

  • Pia Gummesson » DETTA LIV - DETTA NU:  ”Längtar till nya böcker av dig”

Bloggarkiv

Länkar