En ljusblå dag

Lizelotte Edvinsson

- Min mamma är en ljusblå pärla. Hur ser din mamma ut? sa jag till min kompis Annika när vi satt där med pastellkritorna i hennes kök.

Vi var sex år och skulle snart börja skolan. Vi stavade inte till några långa ord men vi hade ett rikt bildspråk vill jag tro.

Mycket glömmer man längs vägen men bilden av min mamma som skimrande ljusblå stannade kvar.  Och så under en promenad i Marockos Atlasberg, för inte så särskilt länge sen,  på smala knotiga stigar och bland ivriga försäljare utan kunder, så ligger något där. Precis så blått, exakt så skimrande som jag alltid sett det. Här format till ett hjärta.  

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Kersti Strömblad » HURRA RÅMANUS KLART :  ”Ska bli spännande att läsa! God tur i Marbella”

  • Stina Olofsson » ALEHOLM GYMNASIE:  ”Hej! Jag älskar keyvchup och speciellt på gurka.”

  • Pia » VAD HÄNDER??:  ”Bra att det kommer nya böcker av dig,saknar dina härliga böcker ”

  • Mats Hansson » NOVELLTÄVLINGEN AVGJORD:  ”Kul, som en ketchupflaska rinner ”Älskade Jeanette” ut och vinner er novelltävli..”

  • Mats Hansdon » NOVELLTÄVLINGEN AVGJORD:  ”Kul, som en ketchupflaska rinner ”Älskade Jeanette” ut och vinner er novelltävli..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln