Nättrollens frammarsch

Näthat.

Ett ord som jag har hört så många gånger men aldrig haft en relation till.

Tills nu.

Eller är det näthat jag är utsatt för? Överdriver jag?

Så många gånger som jag har läst om människor, kända som okända, som får stå ut med precis vad som helst, något ”nättroll” sitter helt anonymt bakom sin dator och verkar njuta av att klicka iväg elaka, snuskiga, sexistiska och kränkande kommentarar. Helt utan en tanke på vad det kan innebära för mottagaren. Personen är ju anonym, så plötsligt blir det så lätt, ingen konfrontation, ingen chans att bli oemotsagd. Nej, bara ut med skiten och kanske nå målet att knäcka sitt offer.


Fy fan, rent ut sagt.

Jag har sålt många böcker nu. Fått en hyfsat stor läsekrets. Får mail flera gånger i veckan från människor som tycker något. På min hemsida, på min författarsida på facebook, snart även här på min blogg misstänker jag. De flesta är härliga. Det är från folk som vill dela med sig att de har läst mina romaner, att de tycker om dem, inte kan sluta läsa, hur de skapar sig en relation till mina karaktärer, hur de bara vill att jag ska skynda mig att skriva mer… Det boostar ju vem som helst. Men så kommer en och annan och kör ner mig fullständigt. Och jag vill bestämt påpeka att det inte är så att jag inte kan ta dålig kritik, för konstruktiv kritik är en helt annan sak. Men att bara häva ur sig elaka saker utan att förklara och dessutom mot mig som person… det har jag jättesvårt att klara av.

Och kanske det blir värre ju större läsekrets jag får.

Det är i dessa lägen jag går tillbaka och läser alla kommentarer från alla ni som orkar skriva snälla saker. Det är i dessa lägen ni betyder allt.

Och mina tankar går till dem som är utsatta på ett helt annat sätt än jag är. Hur orkar de?

Och… kommer jag att vara stark nog att orka själv om det blir värre?

Idag – en mörk dag i ett annars så ljust liv.

Snart så hörs vi igen.

Birgitta

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-