EN IDOL ÄR DÖD

Dimman har tagit bort Brattön i horisonten... Dimman har tagit bort Brattön i horisonten...

Vaknar med en befriande känsla i magen. Den stora redigeringen är äntligen över för min nästa roman Som ett brev på posten. Dag och natt har jag slitit de sista fem dygnen. Flitens ljus har legat tungt över mig och min dator. Och igår så klickade jag iväg det. Klart.

Nu ska man ju inte tro att det är klart bara för det. Nej, så mycket som återstår innan release den 7 mars. Nu ska texten sättas, läsas igenom en gång till, korrekturläsas, alla övriga små texter ska bli till, baksidan, omslaget ska få sin sista touch, bilder på mig (hatar det) och fortsatt planering av PR och inte minst release.

Bara roliga sakar (nästan).

Så jag stiger upp med lätt sinne ur sängen, slår på nyheterna och får reda på att… David Bowie har gått ur tiden. Min tid stannar för en stund, jag slås av en mängd minnen, hans låtar börjar spelas i mitt huvud och jag fattar absolut ingenting. När blev Bowie gammal? Jag trodde han var evigt ung.

Så tänker jag för tusende gången: Fånga dagen. Lev när du lever, allt är inte oändligt.
Och ute är himlen grå och snön smälter.

God morgon världen.
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Anonym » JAG ÄR EN SOCIAL ENSAMVARG:  ”Ordet ensamvarg är något som gruppmänniskor har satt på människor som är ensamma..”

  • drea » I en sal på lasarettet:  ”hahaha, ibland kan en inte vinna :)”

  • Hakon Håkansson » FUCK JANTE!:  ”Hallå tjejen,kul att läsa dina rader oj oj det är faktiskt så det pirrar i kropp..”

  • Maria Öjerskog Borrling » I en sal på lasarettet:  ”Hi hi hi, så levande o roligt du beskriver situationen! Säkert många som känner..”

  • Pia Gummesson » DETTA LIV - DETTA NU:  ”Längtar till nya böcker av dig”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-