NYTT MANUS 1,2,3

Att börja på sidan 1, längst upp på ett blankt worddokument är en skräckblandad förtjusning för man vet att det krävs många timmar och dagars arbete innan man har ett råmanus klart.


Även om man vet vilken berättelse man vill skriva så kan den börja på så mänga olika sätt. 

Jag har faktiskt tre historier jag vill berätta, alltså tre böcker jag vill skriva men jag har inte bestämt mig för vilken ännu.

Den första heter NÅDASTÖTEN som är del 5 i serien om Kommissarie Ingrid Bergman. I mina tidigare böcker jag skrivit om samhällsfrågor som upprör och berör mig som ex dålig tolerans och rädsla för hbtq i vårt samhälle, bötning, religion, övergrepp på barn, nätdetjting och förföljelse på nätet, stalkning, hur lätt det är att ta över någons identitet och ojämlikhet i könsfrågor.
Jag hade inte tänkt skriva en deckare nu men jag har gjort research under en längre tid och samlat på mig mycket material om vår svenska bondes villkor och den svenska jordbrukspolitiken och jag är upprörd som så många av er andra. Men att skriva deckare är mörkt och tungt för sinnet – man skrattar inte ofta under skrivprocessen!

Den andra heter HJÄLPSAM AB som är en uppföljare till Alibi AB. Den här boken skulle givetvis vara jätterolig att skriva för jag gillar verkligen karaktärerna i Alibi AB – de får mig att le bara jag tänker på dem och vissa textavsnitt jag skrivit – tex. när Viola ska köpa en mobiltelefon eller när Jossan beskriver en brasiliansk vaxning för polisen. Frågan är bara om det tillräckligt många läsare som gillar Alibi AB för att skriva en uppföljare. Saken är ju den att säljer inte Alibi AB tillräckligt bra så kanske jag står med ett HJÄLPSAM AB-manus som ingen är intresserad av.

Den tredje heter ANN-BRITT LARSSONqueen of fucking nothing. Ni som har läst Alibi AB känner säkert igen henne som Felix arbetsförmedlare. Ann-Britt Larsson är en kvinna i slutet av 50-årsåldern som, enligt sin omgivning, har passerat bäst-före-datum vad det gäller det mesta. När maken vill skiljas för att han känner att de har ”vuxit ifrån varandra” så kan hon inte annat än att hålla med och hon flyttar till en hyreslägenhet. Men så visar det sig att maken har ihop det sedan länge med en av sina anställda på byggfirman. När Ann-Britt dessutom, återigen blir förbigången vid en omorganisation på jobbet och de vuxna barnen behandlar henne som ett hembiträde, blir det för mycket och det brister för henne när hon ska släpa upp matkassar till sjätte våningen i hyreshuset där hon bor för hissen är trasig. Där, när hon sitter storgråtande i trapphuset presenterar sig Carmen, en granne och de blir vänner. Eftersom Carmen är en kvinna som ser positivt på, och tar för sig av allt i livet – får hon så småningom Ann-Britt att förändras till ”the queen of fucking det mesta” och den nya Ann-Britt ger igen för alla gamla oförrätter med en stor portion humor och uppfinningsrikedom.

Nu ska jag börja skriva! Läs i morgon om vilken jag valde och hur det gick...

Kommentera gärna

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Anonym » JAG ÄR EN SOCIAL ENSAMVARG:  ”Ordet ensamvarg är något som gruppmänniskor har satt på människor som är ensamma..”

  • drea » I en sal på lasarettet:  ”hahaha, ibland kan en inte vinna :)”

  • Hakon Håkansson » FUCK JANTE!:  ”Hallå tjejen,kul att läsa dina rader oj oj det är faktiskt så det pirrar i kropp..”

  • Maria Öjerskog Borrling » I en sal på lasarettet:  ”Hi hi hi, så levande o roligt du beskriver situationen! Säkert många som känner..”

  • Pia Gummesson » DETTA LIV - DETTA NU:  ”Längtar till nya böcker av dig”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-