Helledudane då, du blir aldrig stor

"Helledudane då du blir aldrig stor
Inför herren och inför din far och mor..."
 
 Det kan ha varit Ewa Roos. Jag har googlat men inte hittat den så det kanske bara är jag i hela världen som minns. Hur som helst, det var i alla fall den där gamla slagdängan som kom för mig härom dan. Jag var på ett härligt släktkalas och på något sätt blev jag snabbt förflyttad tillbaka i tiden. Vi pratade om gamla minnen och sagopromenader tant Ellen och jag. Då hon berättade och broderade ut sin fantasi och jag traskade bredvid och lyssnade.

Vi plockade blommor på Hilmers bankar och lät hundarna bada i bäcken. Vi bjöds på fika i granngården hos Alma och Ester, två systrar som bodde med sin bror Hilmer, och hade gjort så i sisådär 90 år. Alma med små runda glasögon, förkläde och knut i nacken. Ester med en blommig huvudduk och kjol ner till golvet. ”Ät ingenting!” väste Ellen till mig när de gick ut i köket för att sätta på kaffehurran. Det bjöds på tårtbitar från Bräutigams Kafé när det kom ”främmat” och hade man otur var bakverken flera veckor gamla. En gång i månaden tog systrarna Alma och Ester bussen in till stan och köpte med sig skådebröd hem.

Ibland klädde vi ut oss i roliga hattar tant Ellen och jag, gick in i finrummet och drack kaffe i tunna koppar. Rätt var det var så sa hon ”nu ska jag malla upp mig” och tog på sig läppstift och peruk. Såhär i efterhand förstår jag att det inte bara var hon som var bra för mig. Jag var bra för henne också. Hon som flyttat från sin stora våning i stan och nu bodde i granngården ute på landet. Inga klackar och vippande kjolar, inga fluffiga hattar och puderdosor från handväskan. Bara när jag kom på besök och vi satt ensamma i finrummet och fnissade. Och nu,en hel evighet senare, sitter vi och fnissar igen, åt hattarna och tårtorna och tanterna Alma och Ester.

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln