Ketchup of the day bloggar  inom feelgood, författarskap och kommunikation.

Anders Hägglin skrev vinnarnovellen

Grattis Anders Hägglin som skrev det vinnande bidraget till bilden! Hur känns det? 
- Jag är överväldigad av ert erkännande!
Hur fick du uppslaget?
- Jag går alltid upp tidigt på lördag och söndag, bland annat för att skriva. På lördagsmorgonen läste jag om tävlingen. Jag satt hemma och såg nog gulnande träd genom fönstret. Raden "man är inte gammal när man drömmer" har jag säkert hört någonstans. Det sa klick och så skrev jag direkt.
Skriver du på något nu?
- Just nu försöker jag att hitta former för mitt skrivande, det vill säga om jag ska jag skriva noveller, korta berättelser eller längre texter. Men jag skriver också kåserier sedan tjugo år tillbaka för bekantskapskretsen en gång i månaden. Det är ganska uppskattat! För sådär två, tre år sedan sa en kamrat till mig att han ville läsa det andra jag skriver. Efter en tid medgav jag att jag skrev för min hårddisk. Han fick läsa och övertygade mig att ta kontakt med personer som kunde visa mig en väg framåt som skribent.

Läs vinnarnovellen "Dagens drömmar"

Läs motiveringen och mer om Anders Hägglin

2018 > 10

I går skickade jag manuset till min redaktör Lena Sanfridsson och väntar återkoppling i slutet av veckan.

För mig innebär det LEDIGT I HUVUDET. Jag behöver inte vända och vrida på händelser, meningar och formuleringar. Jag slipper tänka på manuset det första jag gör när jag slår upp ögonen på morgonen. I slutet av manusarbetet tar det över hela mitt liv känns det som. Man vill bara bli färdig, man vill bli nöjd, få den där sköna magkänslan. 

Det första jag ALLTID gör när jag lämnat ifrån mig ett manus är att städa mitt skrivbord från alla post-it-lappar i olika färger, anteckningsblock, kartor, faktaböcker, logistikplaner osv osv. Bort med ALLT - varenda spår!  Energin som frigörs är helt underbar. Så mycket planer som har legat och väntat på att få tid. Fester att planera, rum att inreda, luncher som ska bli av ...

Sedan börjar det om igen med nytt manus ... 
Men som som jag brukar säga - att vara författare är inget yrke - det är en diagnos!
Planerna för fortsättningen är redan lagda - det är bara att sätta igång vilken dag som helst - men först ska jag njuta några dagar av att vara ensam i mitt huvud utan alla mina karaktärer som begår mord, löser dem eller bara ställer till problem!

Ha en fin dag!

Christina
 

Kommentera gärna:

Min höjdpunkt på varje bokmässa är besöket hos Sekwas förlag som specialiserat sig på franska och engelska romaner översatta till svenska. Med en diger bokhög under armen när jag lämnar montern varar alltid mässan till långt långt fram på hösten för min del. Har just avslutat Regnvakt av Tatiana de Rosnay (ni vet hon som skrev Saras nyckel). En bok med rika beskrivningar och associationer som flätas in i varandra. I centrum står fotografen Linden Malegard som kommer till Paris för att fira sin fars 70-års dag. Det är översvämningarnas och terrorattackernas år 2015 som sätter en apokalyptisk stämning. Det slutar aldrig regna och allt eftersom vattennivån i Seine stiger rullas olyckor, händelser och familjehemligheter upp. Som om de alla slängdes i vattnet och tvingades simma. Det blir tydligt hur omständigheter och tillfälligheter får genklang i generationer.  Inget är glömt, men kanske kan det förlåtas? Starkt plus för det rika språket och den genuina känslan som förmedlas av naturens krafter.

Next up: Maggie O’Farrell med Ett hjärtslag från döden.

Lizelotte, viker hundöron och dricker te

Att skriva en bok är en riktigt mental urladdning. När det första utkastet är "klart" dvs råmanuset, så är det en väldig lättnad i både kropp och själ. En stor tyngd släpper för en stund ... sedan är det dags att börja redigera och där är jag nu. Då känns det som om hjärnan närmar sig kokpunkten och man håller hundra bollar i luften som ska flyttas om, målas om, tas bort eller placeras dit för de saknas. 

Nu har jag varit i Spanien några dagar med mina kära barndomsvänninor och tankat energi - även om jag ägnade två heldagar åt redigering och de försvann på utflykter under tiden. 

Bilderna är från en konstutställning i Malaga. Färgstark och kreativ konst fyller alltid på min energi - öppnar mina sinnen och ger mig nya infallsvinklar och manusideér. 

Så ...  nu har jag skrivit om hela första kapitlet - det blev så mycket bättre - det har verkligen skavt i flera månader - tänk vad goda vänner, skratt, trams och insane konst är bra för en författares välbefinnande och fantasi!

Ha en fin dag!

Christina

Kommentera gärna:

En helt vanlig dag ... En helt vanlig dag ...

När det regnar i Spanien så är det sällan det som vi i Sverige kallar för REGN. Det är snarare ett skyfall som om någon där upp häller spänner med vatten över oss. Allt förlamas under några timmar, innan denna någon slutar att hälla fler spänner. Det är då man får fullt upp med att sanera vattenfyllda källare, pumpa bort överflödigt vatten från trädgårdar, rädda strändernas sand som flyter ut i havet, dra upp bilar som blivit stående under vatten i fyllda viadukter … bland annat. Det rasar lera och grus från slänter och vägarna blir oframkomliga. Så när media i Sverige skriker ut klass 3-varning så suckar jag bara med en lätt axelryckning. ”Ni vet ingenting”, mumlar jag för mig själv.
Nu har det nyligen varit en släng-spänner-med-vatten-över-oss här på solkusten. På lördag är det dags igen. Men emellan det så skiner solen och människor befolkar stränderna för att bada och sola. Som det ska vara alltså.
Själv stänger jag mig inne på altanen, låter markiserna vara ute (inte för solen utan för de där spännernas skull) och njuter med mitt skrivande. För kallt är det inte, tvärtom. Och jag har flyt just nu. Flyt på skrivandet.
Och då betyder egentligen inte väder någonting.

Birgitta
 

Kommentera gärna:

Känslan av att ha ett råmanus klart är nästan obeskrivlig. Man har fått ur sig historian man vill berätta. Tusentals ord och meningar i följd efter varandra. Jag är lika förvånad över mig själv varenda gång som jag har fått ihop det - och NÖJD - känner mig som en en sexåring som precis har lärt sig cykla! 

I kväll ska jag fira med bubbel och i morgon åker jag till Marbella och där ska jag fortsätta att fira!
(och börja redigera ...)

Ha en underbar dag och glöm inte att fira allt roligt, stort som smått!

Christina

Kommentera gärna:

Den 1 november släpps den ombearbetade versionen av SLASKJOBBET som är del 2 i min serie om kriminalkommissarie Ingrid Bergman vid sektionen för grova brott i Göteborg.

Jag har strukit runt 7000 ord, skrivit om och lagt till vilket har gjort historien tajtare och intensivare men fortfarande lika obehaglig och aktuell trots att det var 2008 den kom ut första gången på Treböcker Förlag.

Fantastiskt roligt att SLASKJOBBET ihop med de andra böckerna i serien ska ut i vida världen tack vare succén som ljudböcker. Undrar hur man översätter SLASKJOBBET till spanska, ryska eller danska? På tjekiska heter den SOUKROMÁ JATKA och ges ut av Motto.cz

Enklast är som vanligt att förhandsbeställa ditt ex av den svenska upplagan på Adlibris.com , Bokus.com  eller exempelvis Akademibokhandeln.se  Det är bara att klicka på en av länkarna!

Ha en fin dag!

Christina

Kommentera gärna:

"Vad ska jag ha på mig?" - den ständiga frågan. Kanske en t-shirt?  Förra helgen var det bokmässa i Göteborg med 85 371 besökare och 811 utställare -  det var fyra fantastiskt roliga dagar - jag har inte hunnit smälta allt som hände ännu!. Middagar, möten med läsare, författarkollegor och branschfolk. Erbjudanden och förfrågningar. Planer stora som små. Men nu är det nöta på skrivbordsstolen som gäller igen - tillbaka till missbrukande av kaffe och tuggummi, muttranden och knattrande på tangentbordet och på egoväggen hänger mina fyra "Christina Larsson"- tröjor som får mig att le.
Ja, det blev fyra t-shirts med författarloggan som löste mitt klädproblem den här gången ... 

Kommentera gärna:

Fin förlagsmiddag på Bokmässan Fin förlagsmiddag på Bokmässan

Jo, massor. Så mycket att jag inte ens hinner blogga. Och nu är jag på språng igen, denna gång till Umeå, men varför inte göra en snabbuppdatering i bloggen innan planet går. Så tänker jag.
Många frågar mig om när nästa bok kommer. Faktum är att jag har TVÅ böcker på gång. Trots att Holländarn fortfarande är relativt ny och säljer i butik och pocketen inte ens har kommit ut ännu. Men varför ligga på latsidan när man kan skriva böcker? Haha.
Men vad är det för två romaner då?

1. Toktanten – grannen från helvetet. Tja, det säger väl en hel del. Ingen mysig Toktant som man delar en kaffe med precis. Nej, denna Toktant flyttar in i Lövudden och långsamt men säkert lyckas hon förgifta ett helt litet samhälle, särskilt några väl utvalda grannar. Ingen människa i världen har väl inte råkat ut för grannosämja på något sätt någon gång? Men den osämjan man får med Toktanten tar oss ett steg längre. Feelgood med en rysning, kallar förlaget den. Denna bok kommer ut i handeln den 9 april.

2. Så har vi nästa bok: Alla älskar Bianca. En relationsroman där du som läsare får gå in i ett antal olika människors liv. Vad de har gemensamt vet varken du eller de själva, men kanske att de alla ändå har en gemensam nämnare på något sätt? Det här är en roman om kärlek och svek, drömmar, skuld, död, liv och okända blodsband. Stora delar av handlingen utspelas på Thorskogs Slott som finns i verkligheten. Den här boken är min 10:e roman (HURRA!) och det firar vi med förhandssläpp på bokmässan 2019! I butik oktober 2019.
 
Så mina vänner! Det är bråda dagar. Jag håller fortfarande på att smälta bokmässan 2018 och framgångarna med Holländarn. Men samtidigt är det bara att sätta ribban och fortsätta skriva. Ni läsare har blivit så många nu, så jag måste ju leverera!
 
Lovar härmed att bli bättre på bloggandet från och med NU!
All kärlek från mig till er alla!

Birgitta
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter