STILLHETEN INNAN BRUSET

Dagen nalkas Dagen nalkas

Det är doften. Och kanske den rogivande stillheten. Hela atmosfären på något sätt. Ja, det är annorlunda.
En morgon på solkusten, längst ner i Europa. Sent i augusti och jag hör ljud i fjärran, men i min trädgård är det mest fågelkvitter. Jag blickar upp mot himlen och ser några förflugna, vita moln fara över himlen samtidigt som solen anstränger sig för att ta sig över berget på östra sidan av tomten. Det är fuktigt i gräset av vattenspridarnas jobb under nattens mörker och jag känner svalkan när jag sätter ner min nakna fot i det gröna. Det är redan varmt ute, men samtidigt ligger den där behagliga morgonsvalkan kvar ännu en kort stund innan solen tar över. Det är nu jag sitter på min altan och författar. Det är nu jag drar djupa andetag och insuper stillheten och dofterna. Det är nu jag dryper av svett efter en löpningsrunda i backarna runt där jag bor.
Jag är tillbaka.
Men bara ett kort tag. Snart stundar bruset på bokmässan och om en vecka finns nya Ett oemotståndligt begär ute i butikerna. Så låt mig få andas stillhet bara nu.
För jag tankar energi.

Birgitta
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Anonym » JAG ÄR EN SOCIAL ENSAMVARG:  ”Ordet ensamvarg är något som gruppmänniskor har satt på människor som är ensamma..”

  • drea » I en sal på lasarettet:  ”hahaha, ibland kan en inte vinna :)”

  • Hakon Håkansson » FUCK JANTE!:  ”Hallå tjejen,kul att läsa dina rader oj oj det är faktiskt så det pirrar i kropp..”

  • Maria Öjerskog Borrling » I en sal på lasarettet:  ”Hi hi hi, så levande o roligt du beskriver situationen! Säkert många som känner..”

  • Pia Gummesson » DETTA LIV - DETTA NU:  ”Längtar till nya böcker av dig”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln