Ketchup of the day bloggar  inom feelgood, författarskap och kommunikation.

SKRIVARKURS PÅ SOLKUSTEN den 9-12 MAJ 2018

VÄGEN TILL UTGIVNING - DRÖMMEN SOM KAN BLI SANN
Skrivar kursen med betyg 5 av 5 kommer nu tillbaka! Drömmer du om att skriva och publicera en bok? Eller skriver du redan på ett manus men känner att du vill utvecklas? Då ska du anmäla dig till vår skrivarkurs på spanska solkusten den 9- 12 maj 2018 med Christina Larsson och Birgitta Bergin som kursledare. Klicka på länken för att läsa mer och anmäla dig!

2016 > 11

Ute blev det iaf fint ... Ute blev det iaf fint ...

Jag älskar advent. Men jag hatar att pynta.
Varje år är det likadant. Jag sätter på julmusik och värmer glöggen för att försöka få upp stämningen. Kartongerna med adventsstakar och stjärnor står mitt på golvet och stirrar på mig i väntan att bli uppackade. Jag går i cirklar runt dem och kommer på en triljon saker som måste göras innan jag tar tag i uppgiften.
För jag vet vad som väntar mig.
Alla dessa lampor som aldrig funkar trots att de funkade året innan.
Alla förlängningssladdar som plötsligt inte längre finns.

Det kan tyckas vara ett litet problem, men för mig är det som att bestiga berg. Jag gillar när saker går fort, men det här – tro mig – går aldrig fort.
Och hur gick det i år då?
Inte alls, skulle jag vilja säga. I år var det inte bara lampor och sladdar som trilskades med mig. I år var hälften av alla stjärnor kaputt. Två hade dessutom rostat … en jättefin stake var bruten på mitten. Några lös inte över huvud taget.
Så jag la ner hela grejen. Drack upp glöggen och gick ut och planterade små granar i ytterkrukor istället.
Och idag … blir det besök i belysningsaffären. Hrmpf.

Birgitta
PS: Du missar väl inte att anmäla dig till Christinas och min superroliga skrivarkurs i Spanien i vår. Klicka här för att läsa mer.
 

Kommentera gärna:

Igår gav vi oss ut i skymningen men kameran beredd på play och knackade på hos Lars&Johanna, där vi skall vara den 8 december, för att se hur det går med förberedelserna.

Och jodå! Bubbel ligger på kyl, klädlådor packas upp, Christina och Birgitta funderar på vilka böcker som skall lottas ut... Och gästlistan fylls stadigt på. Anmäl dig du också! Kolla in filmen (det blev några omtagningar och redigeringar i iMovie men snart kan vi det här också :-). Birgitta kunde inte vara med just igår men hon är på väg hem till Sverige och på plats när vi ses såklart!) 

Välkommen önskar Emelie, Birgitta, Christina, Lizelotte

Koncentration i skrivarlyan... Koncentration i skrivarlyan...

Punkt.
Ett sådant vackert ord. Idag är det mer än vackert.
Jag har nämligen satt en alldeles särskild punkt.
Efter 97000 ord har jag ett slut och en punkt på mitt råmanus för ”Något du inte vet att jag vet”.
Det är svårt att förklara hur det känns.
Stort.
Tomt.
Känslosamt.
Vad-ska-jag-hitta-på-nu-då?
Idag får det bli lite skumpa. Sedan ett uppehåll och aningen distans. Därefter en veckas ingrottning (visst kan man säga så) i egen redigering innan manus går iväg till förläggare.
Och slutet blev ju helt annorlunda än vad som var tänkt, så kan det bli ibland.
I april, mina damer och herrar. Då kan ni alla läsa.
Häpp!

Birgitta

PS: Du missar väl inte vårt Ketchup-event i Göteborg den 8 december eller skrivarkursen som Christina och jag håller i Marbella den 5-9 maj! Vi ses!

Kommentera gärna:

Jag är med i ett kvinnligt affärsnätverk där många av oss är egna företagare. Alltid när vi träffas är luften tät av energi, drivkraft och mycket skratt och när jag går därifrån är jag fylld av värme, nya ideer och ny ork. Det som dock alltid kommer upp med jämna mellanrum är teknikproblem (världens största tack till Ola på else för all hjälp), all administration och allt pappersarbete som tar så mycket tid från det som man vill göra och hålla på med som att driva och utveckla sin verksamhet. För det gäller att ha energi kvar för att göra det där riktigt roliga och inte bara det basala i verksamheten. 

Och ändå... jag skulle aldrig vilja byta ut den frihet jag har som egen företagare. Jag älskar och njuter av det varje dag! 

I helgen var jag på SPA med min familj och vi gjorde upp planer inför sommaren 2017. Hur vi ska utveckla och förändra Stabbe Design och Haverdals Café & Restaurang - så roligt - så många bra ideer - men vi får se hur det blir för både dessa verksamheter är till salu...  men men blir det sålt då finns det plats för nya ideer.

Ni har väl inte missat att anmäla er till mitt, Lizelotte och Birgittas Ketchup- event i december?

Ha en fin dag!

Christina

Kommentera gärna:

Hotellet Cerro de Hijar där vi ska hålla vår skrivarkurs Hotellet Cerro de Hijar där vi ska hålla vår skrivarkurs
Både Birgitta Bergin och jag har testat lite olika kurser men saknat den där utbildningen som har allt vad man behöver veta i de olika stadierna av skrivandet för att ge ut en bok. 

Vi bestämde oss därför för att erbjuda en kurs där vi lär ut ALLT som man behöver veta för att skriva och ge ut en bok.

Birgitta som bor i Marbella hittade det här fantastiska hotellet Cerro de Hijar i byn Tolox som var som klippt och skuret för vår skrivarkurs.

Som ni förstår var det viktigt för oss att även kursen hålls i en vacker och inspirerande miljö och att maten håller hög klass. Därför ingår en vinprovning och både 3-rätters luncher och middagar under hela kursen.

Och sist men inte minst... så har vi bestämt att alla ska ha jätteroligt och skratta mycket under de här dagarna tillsammans med oss på kursen!

Klicka på länken för att läsa mer om kursen och för att anmäla dig!

Jag önskar er alla en trevlig helg. Själv ska jag åka iväg på SPA och mysa med familjen!

Christina

 
Utsikten från hotellet
Utsikten från hotellet
Birgitta Bergin
Birgitta Bergin
Christina Larsson
Christina Larsson

Kommentera gärna:

En hint av omslaget till "Något du inte vet att jag vet". En hint av omslaget till "Något du inte vet att jag vet".

Ungefär så känner jag mig trots en värmande sol och vajande palmer. Jag går upp på morgonen, drar på mig favvo-jeans-shortsen och en t-shirt och halvt om halvt slänger mig framför datorn. Hungern har inte infunnit sig ännu men det kryllar i huvudet, från den stund då jag öppnade ögonen från nattens sömn, gick tankarna igång om Anders, Kicki, Bettina, Magnus, Sussie och de andra. MÅSTE få ner det innan jag tappar tråden. Sitter andlöst och knappar på tangenterna och stänger ute alla ljud tills hungern till slut pockar på. Paus. Fixar te, ägg och yougert, äter framför datorn och så är jag igång igen. Så där håller jag på som i trans hela dagen. Stannar upp en stund, tar en kaffe, går runt i cirklar, skriver igen. Kommer på att jag måste äta och inser då att jag fortfarande går i samma fula shorts och t-shirt. Kvällen kommer och jag har inte lämnat huset. Fortsätter ändå. Shortsen får bli kvar och när klockan är midnatt så avrundar jag och går till sängs med Anders, Kicki, Bettina, Magnus, Sussie och de andra. Tur att Mr Right är bortrest.
Så ja, jag känner mig som ett ösregn. Men så här är det i slutet av ett råmanus. Om några få dagar skriver jag sista kapitlet. Efter det blir jag vacker som ett solsken. Ta-da!
Så håll ut, Birgitta! Håll ut!

Birgitta
 

Kommentera gärna:

Idag är jag inne på dag tre i redigeringsarbetet av NÅDASTÖTEN och jag har gjort några riktigt jobbiga omflyttningar av stycken och kapitel för att få bättre tempo i manuset. Man får verkligen ta sats och bestämma sig. Det är lite som att printa ut manuset på papper och sedan slänga upp alla 300 sidorna i luften och därefter samla ihop dem på ett nytt sätt. Självklart blir allt bättre och tätare i slutändan men under tiden man gör det här jobbet så kokar det nästan i hjärnan för man vill inte tappa bort något och efter ett tag har man ändrat och flyttat om så mycket att det inte går att ändra tillbaka igen. Det är ungefär som när man har tagit en golflektion för att förbättra svingen men istället börjar slå mycket sämre och kortare. Det enda man vill då är att återgå till sin gamla sving... men den funkar inte längre... det går inte att ändra tillbaka igen...

Fast...  jag har gjort det här arbetet förut med mina tidigare manus och jag vet att jag kommer att klara det. Det är bara att bita ihop och kämpa på!

Ha en fin dag därute!

Christina

Kommentera gärna:

Idag ska jag börja redigera NÅDASTÖTEN. Efter feedback med kloka kommentarer från min förläggare och samt bollande av ändringsförslag är det nu dags att ge sig in i redigeringsarbetet. Jag har gjort det några gånger nu och vet precis vilken resa jag har framför mig... Det gäller att hålla HELA manuset i huvudet för att kunna flytta runt händelser och kapitel eftersom allt MÅSTE hålla ihop tidsmässigt och logiskt. Mitt  huvud kommer att kännas som en härdsmälta innan det är klart och den bästa taktiken är att stänga av hela världen och bara jobba på... 

Så ni förstår att jag tar djupa andetag i dag för att dra igång processcen - jag och min myra som står bredvid mig på skrivbordet och ser till att jag jobbar på!

Ha en bra dag!

Christina

Kommentera gärna:

Efter några dagar med nästan total hjärnvila i solen med bad och goda middagar tickade nya idéer och händelser igång tilI mitt nya manus (deckare nr 6). Sålunda tvingades herr Larsson till en diskussion när vi låg vid poolen där jag bad om förslag till ställen att dumpa lik på i Göteborg - ställen där de INTE skulle hittas men ändå gör det på grund av en tillfällighet. (kravlista...) Om det var någon som överhörde detta helt seriösa samtal så var det ingen som gjorde oss uppmärksamma på det... och som ni ser så var det/blev det folktomt vid poolen. 

En liten reflektion så här efteråt - det måste vara ganska makabert att vara gift med en deckarförfattare - dessa sjuka, konstiga samtalsämnen i tid och otid - speciellt när det är semester.

Men, men... verkligheten är alltid värre än det uppdiktade - exempelvis att en rasistisk, kvinnoförnedrande man väljs till president i ett av världen största demokratiska land...

Kommentera gärna:

Det är något här som jag inte riktigt förstår.
Visst är demokratiska val en företeelse där alla har chans att lägga sin röst och därefter så bör man acceptera utgången oavsett om man tycker om och sympatiserar med utgången eller inte? För alla har ju fått lov att säga sitt? Eller? Ibland får man bita i det sura äpplet och leva med att man inte är med majoriteten och ibland får man njuta av att de flesta tycker som jag.
Demokrati, som sagt.
För i en diktatur spelar det ju ingen roll vad folk tycker, då bestämmer någon allt. Och så vill väldigt få ha det.
Fast är det så? 
För nu är det upplopp i USA, rapporterar svensk media. Nu går ”folk” ut på gator och torg och vill ogiltigförklara valet för dom gillar inte Trump.
Men hallå!
Jag gillar inte heller Trump, men om jag skulle bo i USA och lagt min röst som alla andra så MÅSTE JAG ACCEPTERA ATT FLER HAR VALT NÅGOT ANNAT ÄN DET JAG VALDE!
För att det är en demokrati.
Så gilla läget. Det har pågått en valrörelse en väldigt lång tid som knappast har undgått någon, speciellt inte i landet USA. Nu har väljarna sagt sitt. Och nu har Trump vunnit.
Chock, säger många.
Kanske det, men nu är det så. Man kan inte störta ett valresultat, för då är det kupp (antar jag). Eller så inför man diktatur och någon bestämmer att Hillary ska bli president.
Fast det hade ju inte Hillary velat.
Nä, länge leve demokratin, att vi har en chans att lägga vår röst. Så säg gärna att man ogillar Trump, det är vår rättighet, men skrik inte att man ska ogiltigförklara ett demokratiskt val.
Basta.
Och i Sverige har vi faktiskt våra egna problem. Herregud, det har ju snöat i november!

Birgitta
 

Kommentera gärna:

Det här med att rensa i röran… visst finns det ett stort motstånd, i alla fall hos mig, men när det väl är gjort känns det otroligt renande. En del saker är ju befriande att göra sig av med, andra åker tillbaka in i skåpet eller garderoben igen fast de egentligen inte borde… Susanne visste svaret på detta i alla fall och bjöd in till sko-bytar-party härom kvällen. Så genialiskt. Och på köpet en kul kväll och anledning att ses. 

Själv hade jag inte så många – men ett par fick jag med mig dit i alla fall, och kom hem med ett par stövlar som jag var grymt nöjd med! Nu tänker jag föreslå klädbytar-party. Jag såg i alla fall några bra kavajer skymta i värdinnans garderob…  

Lizelotte, slår ett slag för en hållbar garderob

Kommentera gärna:

Jag visste inte … tills för lite drygt en vecka sedan. Och nu är jag fast.
Jag hittade ett träningsschema på nätet. Rubriken var ”Plank & squats utmaning”. Sådär härligt svengelskt. Men jag blev nyfiken och eftersom jag älskar utmaningar och dessutom ger mig fanken på att slaviskt genomföra dessa, så bestämde jag mig rätt snabbt.
Perfekt komplement till mina löprundor.
Nu har jag hållit på en vecka, idag är det åttonde dagen. Och det går framåt. De första dagarna kunde jag knappt gå (särskilt inte i trappor), men nu knäböjer jag som en tok och tycker att det är så jäkla roligt!
Om en månad får jag se om resultatet blir som på bilderna, haha. Tror inte det, men min plan är inte att hålla på bara en månad, ett halvår blir väl finfint.
Eller kanske för alltid?
Vi får väl se dag trettio då jag ska i ett svep göra 330 knäböjningar och hålla plankan i 3.30 minuter.
Rapport kommer (tror jag).
Försök du med!

Birgitta
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

-

Etiketter