Pippi på Polonaise
Man vet ju hur det är med vissa låtar. De sätter sig i huvet och man blir liksom inte av med dem. Men den här gången handlar det inte om en hook och en refräng, det som är själva receptet för en hitlåt. Det är Chopins Polonaise och Strauss Radetzky-marsch som får mig att stampa i takt i väntan på bussen och ta danssteg vid övergångsstället. Och i öronen trummar det bara på. Sedan en hel vecka tillbaka. Jag kanske alltid kommer att ha det kvar?!
Jag har varit på danskurs och jag har lärt mig flera turer av den traditionella françaisen, en slags menuett, som mest populär på 1700-talet. Allt för att rustas inför den stundande finalen – Amarantherbalen. Själva orden grundades av drottning Kristina 1653 med mottot ”Minnet härav skall vara ljuvt”. Och jag har verkligen bara ljuvliga minnen av en fantastisk kväll! Men jag hoppas att Polonaisen tågar ut ur huvet snart…
Lizelotte
Kommentera gärna:
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
-
Birgit Ericson » STEG 2 KURS - VÄSSA DITT MANUS: ”Hej! Verkar lockande! Har länge funderat på att skriva en bok men inte haft tide..”
-
Lis » STEG 2 KURS - VÄSSA DITT MANUS: ”Anmäld och det ska bli så kul! Grymt taggad!”
-
Eva Thorsson » TOKTANTEN - GRANNEN FRÅN HELVETET: ”Vaddå’ slänga manuset?Aldrig det är ju denna bok vi väntat på i evigheter!Kör nu..”
-
Pia Gummesson » TOKTANTEN - GRANNEN FRÅN HELVETET: ”Hej!Blev nu jätte nyfiken på din nya bok.Häftigt omslag.Den längtar jag till.Hap..”
-
Lotta » TOKTANTEN - GRANNEN FRÅN HELVETET: ”Så spännande har bott granne med många toktanter så denna bok ser jag fram emot”