I KÄRLEKENS TECKEN

Det blåste JÄTTEMYCKET! Det blåste JÄTTEMYCKET!

I lördags gjorde jag något nytt i mitt liv. Jag var vigselförrättare. Nåja … inte helt sant, men nästan! Paret som gifte sig hade i ärlighetens namn vigt sig LAGLIGT i Sverige en vecka innan jag fick skrida till verket. Sedan for de ner till Spanien och havet och värmen, de tog med sig släkt och vänner och GIFTE SIG (i deras värld) PÅ RIKTIGT.
Jag fick förmånen att hålla i ceremonin.
Jag kände dem inte innan, jag har bara träffat dem två gånger in real life, men jag insåg där och då att det inte fanns någon som helst tvekan att de har hittat rätt. Så fantastiskt att se deras lycka och kärlek och så fantastiskt att just jag fick stå framför dem och prata om nöd och lust, leva tillsammans och om kärlekens stigar som man ibland kan gå vilse i.
Men jag tror inte ”mitt” brudpar kommer att gå vilse någonstans. För de har bestämt sig och de kommer kämpa.
Men mest kommer de att älska.
Det här var nog ett av de varmaste och roligaste jobb jag någonsin gjort.
Länge leve kärleken!                  


Birgitta
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Pia » VAD HÄNDER??:  ”Bra att det kommer nya böcker av dig,saknar dina härliga böcker ”

  • Mats Hansson » NOVELLTÄVLINGEN AVGJORD:  ”Kul, som en ketchupflaska rinner ”Älskade Jeanette” ut och vinner er novelltävli..”

  • Mats Hansdon » NOVELLTÄVLINGEN AVGJORD:  ”Kul, som en ketchupflaska rinner ”Älskade Jeanette” ut och vinner er novelltävli..”

  • Anonym » JAG ÄR EN SOCIAL ENSAMVARG:  ”Ordet ensamvarg är något som gruppmänniskor har satt på människor som är ensamma..”

  • drea » I en sal på lasarettet:  ”hahaha, ibland kan en inte vinna :)”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln