ATT VINNA ELLER FÖRSVINNA

Här på röda mattan på Ljudboksgalan tillsammans med min förläggare på Bokfabriken: Erik Johansson Här på röda mattan på Ljudboksgalan tillsammans med min förläggare på Bokfabriken: Erik Johansson

Jag tänkte innan att nu kanske det blir tredje gången gillt …? Men nu får det väl bli fjärde gången gillt nästa år istället. Fast Emilie Schepp hade fjärde gången i år, tänker hon femte gången gillt nästa år nu då?
Vad pratar jag om?
Jo, årets ljudbokspris såklart.

Jag var nominerad för tredje året i rad i kategorin romaner. Emilie var nominerad för fjärde året i rad i kategorin deckare. Och visst är det kul att bli nominerad. Men … det är ännu roligare att vinna. För som en branschtidning uttryckte sig ”Vem minns vilka filmer som var nominerade till en Oscar om några år? Det är vinnaren som står på listorna för all framtid och som får alla gratulationer och all uppmärksamhet.” Och det är sant. Det är vinnaren som får segerintervjun, som blir fotad med priset i luften och som blir hyllad i media. Ingen annan. Bara vinnaren.
Samma branschtidning skrev också ”Det kom ut mer än 2 000 nya ljudböcker förra året – och som nominerad är man en av tjugo som är kvar. Det är bara en procent som nominerats.” Ja, ja … good enough.
Alla jag känner och inte känner säger till mig, mer eller mindre anklagande: ”Du ska vara glad och tacksam att vara nominerad och att du säljer bra och att du har gett ut så många böcker …” bla bla bla. Men det räcker inte för mig. Jag har vinnarskalle. Jag vill vinna. Punkt slut.
Nästa år hoppas jag att jag står där för min nya bok Holländarn, med priset i luften och Emelie vid min sida. Eller ännu hellre … Christina och hennes Nådastöten.
Det ni!

 
Birgitta 
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln