Nu är det bestämt - jag ska skriva den sjunde boken i serien om kriminalkommissarie Ingrid Bergman.

Jag får så mycket mejl och förfrågningar - NÄR kommer det någon ny? På bokmässan mötte jag många läsare och fick jag signera flera hundra pocket - så otroligt roligt!

Researchen är i full igång och jag går omkring och "äggar" (funderar på hur jag ska få ihop alla mina ideér - ni skulle inte vilja byta huvud med mig - det kokar och gnisslar).

Planerad skrivstart 15 november!

Christina

För tredje året i rad har Birigtta Bergin och jag haft skrivarkurs i Tolox i Spanien. Härligt nog så det var fullbokat i år igen! Hotellet som är omgivet av de andalusiska bergen når man via en liten slingrande väg som får det att hissna i magen. Vyerna, lugnet, den goda maten och vinerna skapar en miljö som får skrivarkreativiteten att flöda.
Under fyra intensiva dagar höll vi två kurser samtidigt om gestaltning, redigering, dramaturgi, karaktärer, dialog, perspektiv, skrivmetodik, förlagskunskap mm mm samt delade med oss av våra egna erfarenhetet för det härligaste gäng med skrivarentusiaster man kan tänka sig. Alla ni underbara människor som var med -  ni bjöd på er själva med goa skratt, fantastiska tal, gemenskap, kärlek och värme. Vi saknar er!

Tack för fyra oförglömliga dagar! (Snälla ni som var med boka in er på kursen nästa år igen)

Kram Christina

Orden som formade Sverige av Elisabeth Åsbrink, är en välskriven upptäcktsfärd genom utvalda företeelser i den svenska historien. Boken utgår från citat, seder och nyckelord för olika tidsepoker och skriver historia från ett oväntat håll. Är det rent av orden som ibland styr eller åtminstone har ett finger med i utvecklingens gång?

Helt klart är att allt förändras över tid, inte minst språk och ord. Här får vi gå på upptäcktsfärd genom historien och olika företeelser från 98 e Kr till #Metoo 2017. En del reflekterande, en del med en twist och andra med glimt i ögat. Allt från kapitlet om Tors Hammare till Zlatans Volvo och Öppna era hjärtan.  I gott minne har jag själv historien om svenska hockeylaget som överraskande vann VM guld i Sovjet 1957 och inte förberett någon nationalsång. Utan ackompanjemang tog lagkaptenen upp Helan går, den enda låt som hela laget kunde utantill. Och mitt i hoppfaderallanlej stod marskalk Zjukov, som vunnit slaget vid Stalingrad och lett Röda armén in i Berlin, i stram givakt.

Lizelotte

Hela huset bekräftade hennes liv. Jag tyckte det var svårt att se alla saker som samlats där på Kvarnstensgatan 2 genom årens lopp. Trängas i lådor och skåp, det äldsta från 1793. Och alla ytor av bord, hyllor och fönsterbleck med foton i ramar och prydnadssaker i glas, trä, malm, porslin och säkert något mer. 
 
Äggvärmare sydda i slöjden och julpynt av papper, toarullar och bomullsskägg. Saker, saker, saker.  En del bleknade av åren, andra av solen och somligt helt intakt, som tallrikarna på väggen och badrumskaklet från 67. 
 
Jag tyckte det var omskakande att se, för på Brattåsgatan 17, där jag kommer ifrån, revs det för att få luft och ljus. Eller byttes ut för lite omväxlings skull. Soffor, mattor och bord. Väggar fick nya tapeter och använda kläder åkte på tippen. Bordssilver åkte ut med diskvattnet i den bokstavliga meningen utan att det var meningen. Så var det där. Visst hände det att jag fiskade upp saker ur soptunnan och visst grät jag över någon förlorad, säkert trasig, docka. Och just därför är det hårt inkapslat i ett skal. Lika hårt och lika skört som äggskal. Don’t you dare to knock. 
 
Men så tror jag att livet gjorde det åt mig. För nu sitter jag här på Björkfeldtsgatan 3 med allt omkring mig. Saker, saker, saker. Från alla tidsåldrar och alla epoker. Egna och andras. Porslinsfigurerna kanske blir moderna igen? Dukarna kanske någon annan vill ha? I framtiden menar jag. Varma barnkläder i olika storlekar, ifall man får besök och skall ge sig ut på promenad. Kurslitteratur, t-shirts och reklamklockor, kul att plocka fram på nostalgiträff med gamla kollegor.  Jag kommer inte ut ur sakernas tillstånd. De vittnar om vårt liv här på jorden och jag vet faktiskt inte riktigt vad som händer med mig om de blåser bort. Je suis Kvarnstensgatan 2. Don’t you dare to knock.

Lizelotte

Så kom då dagen när vi – Lizelotte, Christina och jag – bestämde oss för att gå ett steg längre i vårt Ketchupoftheday-liv. Vi kände att vi behövde mer space, helt enkelt. Ketchup-bloggen på en traditionell hemsida kändes plötsligt för trång, vi upplevde att vi hade fått växtvärk. Vi ville BREDA UT OSS MER! Svara på era kommentarer snabbare. Göra inlägg mer spontant. Få igång en mer levande kommunikation.
Sagt och gjort. Vi startade ett Instagram-konto och därmed växte vi på några sekunder. Se det som ett gästhus till huvudbyggnaden. Bloggen finns kvar, men där skriver vi inlägg av längre karaktär de gånger vi vill breda ut oss och förmedla något mer än bara stunden. Instagram-kontot blir vår gäststuga. Där ska det vara fullt av liv och rörelse, korta inlägg och bilder som bjuder på det mesta i vår feelgood-tillvaro. Nåja, feelgood … Christinas alla mord får väl representera den lite mörkare sidan i vårt Ketchup-hus, hehe.
Hur som helst! Mitt i boksläpp och allas våra hektiska liv, så gick startskottet för nyblivna ketchup_day igår på vårt vårmingel på evanette i Göteborg. En för övrigt fantastisk kväll med många sköna tjejer och ett bord fullt av godsaker och bubbel. Precis som det ska vara när det handlar om Ketchupoftheday!
Så nu kör vi! Rappa på och gå in och följ oss på ketchup_day.
Vi ses där!
 
Birgitta, Christina och Lizelotte
 

För två veckor sedan fick jag tillbaka del 1 från min redaktör för en sista genomgång. Samtidigt blev jag klar med råmanuset till del 2. Under tiden jag gjorde de sista ändringarna av del 1 fick del 2 vila i två veckor och i går satte jag tänderna i del 2 för en första redigeringsgenomgång. Jag räknar med att vara klar tills på fredag och på måndag ska jag börja skriva på del 3. Pust! Många bollar att hålla i luften, kan jag tala om, men ... hittills är jag grymt nöjd med det jag har skrivit - nu gäller det bara att knyta ihop allt snyggt i den sista delen!

Ha en fin dag i solskenet!

Christina

Alibi AB är min favorit bland de böcker jag har skrivit. När jag fick syn på att pocketen såldes för 19 kronor på Bokus insåg jag att jag bara hade två exemplar och att snart skulle Alibi AB i papperformat snart inte finnas att få tag i längre. Jag beställde därför 20 ex för den fantastiska summan av 380 kronor. Detta var första gången jag handlade på Bokus och troligtvis sista också! Jag fick en orderbekräftelse per mejl på beställningen samt att beställningen skickas inom 1-2 dagar. Strax efteråt fick jag ännu ett mejl där det stod att:     Artikeln är tillfälligt slut hos förlaget och har därför avbeställt - och att de därför bara kunde leverera 1 ex. Okej, tänkte jag - vilken tur att jag åtminstone fick 1 ex. Men sedan ser jag att Alibi AB ändå går att köpa fast Bokus har höjt priset till 58 kronor! Sedan fick jag ett brev från Bisnode Kredit AB - Bokus hade beställt en kreditupplysning på mig - FÖR ETT KÖP PÅ 19 KRONOR - undrar vad Bokus fick betala för det? Nu 6 dagar senare har jag forfarande inte fått boken jag beställt - I ett mejl säger Bokus att de har skickat den med City Mail och gav mig ett trackningnummer (tydligen bedömdes jag som kreditvärdig) - City Mail säger att försändelsen inte har skickats till dem ...

Det är inte lätt att handla på bokrean på nätet - tack och lov för de fysiska boklådorna!

Jag önskar er en trevlig helg!

Christina

I morgon sammanträder jurygrupperna i respektive kategori för att besluta vilka 4 titlar som ska utses till vinnare i Storytel Award 2019. Kategorierna är: Roman, Spänning, Ungdom och Barn. Min bok Nådastöten tävlar i kategorin Spänning där det är tre jurymedlemmar som gör en bedömning av både berättelse och tolkning, som gemensamt skapar lyssnarupplevelsen. Det är bara att hoppas att de tycker om att lyssna på Katarina Ewerlöf när hon berättarom mordet på landsbygdsministern, om mjölkböndernas kamp och om giriga intresseorganisationer. Nu är det bara att vänta!
Den 4 april blir det en glittrande galakväll på Gamla Riksarkivet, där årets bästa ljudböcker hyllas och vinnarna avslöjas! Håll tummarna!

Övriga finalister i kategorin spänning är: Lazarus - Lars Kepler, Spårlöst - Lotta Luxenburg, Kejsaren - Dan Butler & Dag Öhrlund samt Höstregn av Lars Wilderäng.

Ha en fin kväll!

Christina

Vi upprepar förra årets succé - Kom och mingla med oss på Evanette! 

Torsdagen den 28 mars, kl 18.30

Det bjuds på vin och lättare tilltugg och du får 20% på allt i butiken.
Dessutom lottar ut trevliga överraskningar!

Evanette är en underklädes- och baddräktsbutik och där hittar du även badrockar, strandklänningar, väskor, hattar mm. Du får veta allt om sommarens färger och badmode samt, inte minst,  få lite härliga tips.

OSA 22/3 - Anmäl dig här! 

Vi ser fram emot att ses!

Birgitta, Christina, Lizelotte 

Just lagt ifrån mig boken Finna sig av Agnes Lidbeck. Boken som legat länge och väntat på mig. Som jag börjat på men aldrig kommit längre i än till sidan 20. Men så, efter att ha läst ett reportage om författaren i tidningen Vi läser fick jag upp intresset! Det tog fortfarande en bra bit in i boken innan jag tog till mig hennes avskalade och nakna sätt att skriva. Man får inte veta någonting runt omkring huvudpersonen utom just det som historien är avsedd att berätta, men där består historien av många rika detaljer som fångar stämningen. Allt kretsar kring Anna, hur hon ser på sig själv eller kanske ännu mer hur hon tror att omgivningen uppfattar henne. Hon speglar sig i männens blickar och undrar redan på BB efter att ha fött sitt första barn om männen som ser henne vill ha henne eller kommer vilja ha henne sen. Hela hennes identitet och liv kretsar kring att vara sedd. Hon vårdar sina barn, står bredvid sin tråkiga man i en äktenskaplig teater tills dess att de båda skaffar sig nya partnrs och bryter upp. Mönstret går (förstås) igen i nästa relation. Att vara behagfull.

Insiktsfullt går författaren in i en modern kvinnas huvud och man blir påmind om att det nog inte har hänt så mycket sedan Simon de Beauvoir med friheten och jämlikheten.

Kan inte vänta med att börja på hennes andra bok Förlåten där två systrar intar varsin roll när de röjer huset efter sin pappas död. Relationer, relationer. Ett outtömligt ämne inte sant?

Lizelotte

Blir lite förskräckt när jag ser att senaste gången som jag bloggade var första advent! Hur kan det komma sig? Det fanns en tid då jag bloggade en till två gånger i veckan. Funderar över detta och kommer fram till ett svar:
Det händer för mycket i mitt liv. Bloggen får inte plats just nu.
Så vad har hänt?
Jag har signat avtal med en litterär agent och inte vilken som helst. Bästa Enberg Agency tog kontakt med mig i slutet av november och innan jul var det klart. Det här är en fantastisk sak för mig. En proffsig agent som representerar mig överallt, men främst för att sälja mina böcker utomlands och som förhandlar filmrättigheter. Detta är sååå spännande och naturligtvis … fortsättning följer.
I samma veva nominerades HOLLÄNDARN till årets roman i Storytel Award. Nomineringen baseras på antal sålda ljudböcker i kombination med läsarbetyg. 30 bidrag var nominerade av … tusentals flera gånger om. Så ja, jag är nöjd. Och ja, det är okej att inte komma bland de fem finalisterna som jag tidigare gjort tre år i rad.
Så är nu äntligen TOKTANTEN klar, slutgiltiga manuset gick iväg i början av januari. Nu har lanseringsplanerna startat sedan en tid tillbaka och i april släpps den i butik. Så otroligt spännande (det med).
OCH jag har skickat iväg råmanus till nästa roman! Den heter ALLA ÄLSKAR BIANCA och kommer i september/oktober. Lite av jubileum, det är faktiskt min tionde roman. Sjukt ändå. Min debut kom 2012. Min tionde kommer 2019. Det är bara att räkna …
Så:
Ny agent - check.
Nominering årets roman i Storytel Awards - check.
Ny bok - check.
Nytt råmanus - check.
Samt allt annat spännande som händer, men nu får det räcka för denna gång.
Hasta luego!
 
Birgitta
 

Svälten - en fackbok jag läser med samma iver som en fängslande roman. Hur kan en bok om svält i mörkaste dystra fattigsverige under 1800-talet åstadkomma detta?

Missväxten under 1867-1869 är en av de värsta naturkatastroferna i svensk historia. Och 
redan på första sidan kommer man rakt in i det ofattbara. En familj i norra Sverige som inte har någonting kvar att äta, sedan håret på kohuden har skrapats av, stekts och ätits upp, kokar och steker ett par gamla uttjänta kängor. Sverige 1867. Ett utarmat bondeland. Ett stycke historia som inte är så långt bort i tiden. Jag tänker på min gammelfarfar Johan som föddes 1878. Han dog strax innan han skulle fylla 102 och jag 17. Jag tänker på vilka omställningar och skiften han var med om under sitt liv. Han upplevde visserligen inte de värsta nödåren kring 1867 men berättade om fattiga vintrar, umbäranden och magra skördar. Hur de räfsade ihop de sista höstråna med sina bara händer. Inget, verkligen inget fick förspillas. Idag dör fler av övervikt än av undernäring.

Boken är intressant ur flera aspekter. Inte minst beskriver den en rad olika öden och vad som händer med människors beteenden i olika stadier och hur tillvaron krymper. Men boken konstaterar också att de berättelser som finns bevarade framförallt kommer från de som inte själva drabbades allra värst. ”De som verkligen svalt, de som verkligen led den djupaste nöd - de är tysta ända in i döden.”

Svälten av Magnus Västerbro belönades hösten 2018 med Augustpriset. Läs den. Inte bara för historielektionens skull utan berättarkonstens.Kusligt bra. 

Lizelotte

Vilket år det har varit!

I år har jag släppt två nya böcker - Nådastöten och Socialgrupp noll. Hela serien om kriminalkommissarie Ingrid Bergman med totalt 6 titlar placerade sig topp10 på Storytel. Nådastöten låg topp10 i mer än 4 månader och är nominerad till Storytel Awards 2019. 

Jag redigerade om min första deckare: 5:e Moseboken (strök ca 7000 ord och skrev 16 nya kapitel på slutet) och redigerade även om Slaskjobbet. Båda gavs ut i pocket under hösten.

Birgitta och jag höll vår årliga skrivarkurs i Tolox - så roligt, vilket gäng!

Birgitta och jag hade också en gemensam releasefest för Nådastöten och Holländarn - det var galet varmt, massor av glada människor och bubblet flödade ... 

Nådastöten spelades in i Colorized Audio-format med ljudeffekter, skådespelare, dialoger och musik. Sååå coolt att ha en egen låt till min deckarserie och så coolt att själv vara med på ljudboksomslagen!

Jag har också hunnit med att skriva den första delen i en ny spänningserie som ska ges ut under 2019. Namnet på serien och titlar är ännu inte spikade.

Dessutom har det varit bokmässor, radioprat och tidningsreportage.

Jag kan bara sammanfatta mitt författarår som väldigt intensivt och roligt, men bäst av allt är att jag har skriver barnboksmanus!

Gott Nytt År till er alla - NU kör vi!

Christina

Jag har läst Bränn alla mina brev av Alex Schulman. En sorglig och vacker kärlekshistoria. En kolerisk person i centrum som styr så många tragiska öden. Så välgjort. Jag vill kunna skriva så! Göra det komplexa till en känslosam berättelse som är både spännande och lätt att följa, skickligt röra sig över tid och knyta ihop skeenden långt tillbaka i historien med mellantid och nutid. Nutiden hade visserligen inte behövts för att få mig som läsare på kroken.  Den känns mest som ett berättartekniskt knep för att få igång och ihop det hela. Men jag kan ha fel. Och hur som helst så står det inte i vägen för det han så skickligt gestaltar baserat på verkliga personer, dagboksanteckningar, brev och händelser. Historien handlar om Alex Schulmans mormors otrohetsaffär med Olof Lagercrantz på 1930-talet. Det som hans morfar, Sven Stolpe, kom att beskriva som ett sexuellt attentat. Klicka hem, läs och njut av denna berättarkonst. Det är min rekommendation.

Lizelotte, väntar på nästa roman av Alex Schulman

Ps alla våra bokrecensioner kan du läsa under rubriken ”Boktips för dig”.